Jag kommer ihåg varenda detalj sen vi var såhäär små. Jag kommer ihåg när du för första gången skulle sova hos mig.

Kommer du ihåg när vi skulle åka på klassresa för första gången i ettan till sillvik? din mamma körde oss dit och vi satt och spelade kort och garvade hela vägen i bilen. När vi klev av och skulle dela upp oss i grupper så höll jag hårt i din arm så att vi fick vara i samma, men ändå så delade dem på oss. Man skulle bygga kojor tillsammans med sin grupp och varje minut sprang vi över och kollade på varandras.
Och när vi stog och bollade gris på gården och klättrade i det högsta trädet, eller försökte klättra i det högsta trädet och så såg vi att några hade ristat in i stammen "M ♥ F" eller något liknande, och vi ville skriva "K ♥ S" men visste inte hur man gjorde. Och När vi på kvällen sa att vi var tvungna att sova bredvid varandra och sprang in i huset och paxade sängarna. Och när jag alltid kröp över till dig i din säng men vi fick inte plats båda i den. Och på sista dagen innan alla skulle åka hem så satt vi och grillade marsmallows och testade "pannkakor" som vi kallade dem och när vi skulle åka hem så ville vi sitta i samma bil men det gick inte. och vi ville inte dela på oss, det skulle alltid vara du och jag.

Kommer du också ihåg i trean, på klassresan till pettersberg? Alla i trean skulle sova uppe på en vind i ett gammalt hus uppe på en kulle för att vi inte fick plats i det andra huset där alla andra sov. Det var jätte trångt och varmt, men ändå så sov vi bredvid varandra. jag kommer ihåg känslan, jag kommer EXAKT ihåg hur det var. Jag kommer ihåg din blick. och dina varma ord. Och när vi återigen skulle delas in i grupper för att göra en teater, och vi hoppades på det bästa, men hamnade ändå inte i samma grupp. Vi var såhääär tajta. Du var den ända jag litade på. Varje dag var vi med varandra. Varje rast så gick vi runt och prata så vi visste inte vart vi gick. Varje rast så sprang vi till "sångstenen" längst in i skogen så ingen skulle hitta oss för att vi ville vara själva. Och på skolavslutningen när vi gick och fikade tillsammans på röda cafét och du köpte en jätte stor kaka som du inte orkade äta upp, haha ^^ Och när vi satt och gjorde kärleksbrev på rosa papper och sprejade parfym på dem, så som vi sett dem göra i filmer. och när du skickade lappar till mig med minitext på så man knappt kunde se vad det stog, men jag såg och du såg. och alla trodde att vi var tvillingar ♥

Sen bytte jag skola. det var det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Jag ville aldrig lämna dig. Men jag visste att du alltid fanns här i mitt hjärta. Att du alltid fanns nära mig. och att vi alltid och förallid skulle ha samma humor. att vi skulle älska varandra lika mycket. Men vi gled isär. och vi träffades inte ofta. vi bröt vårat löfte att träffas varje dag, även fast vi gick i två olika skolor. Jag saknar tiden då vi var små. Jag saknar tiden. Jag vill byta tillbaka till din skola. Jag ska göra allt för att få vara nära dig. Jag ska göra allt för att aldrig förlora dig.

För du betyder mer för mig, en något annat. Du är min skatt, min ängel, min allra allra allra bästavän. Jag älskar dig mer än ord kan säga, och det kommer jag alltid att göra, Klara Lydia Elisabeth Lindblom ♥